Att få till stånd bra beslut är hopplöst svårt. Svårigheterna ökar när problemen är komplicerade och åsiktsskillnaderna stora. Arbetslöshet, klimatförändring, invandring, hälso- och sjukvårdstjänster, utbildning – detta är alla stora utmaningar i dagens samhälle och meningsskiljaktigheterna är många. Många med-borgare anser att det har fattats dåliga beslut i dessa frågor, i den mån man alls har lyckats besluta någonting. De sätt som besluten har fattats på upplevs också ofta som kaotiska, tvivelaktiga och orättvisa. Detta tär på medborgarnas tilltro till det demokratiska beslutsfattandet. Samtidigt ökar frestelsen att ta till odemokratiska lösningar.

Vad kan vi göra åt detta? Hur kan vi förbättra det demokratiska beslutsfattandet i en tid med oerhörda problem? Bra beslut fattas när människor på ett kreativt sätt kan föra samman sina kunskaper och färdigheter för att lösa komplicerade problem. Lika viktigt är det att förstå hur besluten påverkar olika människogrup-per både nu och på längre sikt. Man måste också se till att medborgarna uppfat-tar de sätt som besluten fattas på som tillförlitliga. För allt detta (kreativt sam-arbete, förståelse av beslutens konsekvenser och tryggande av medborgarnas förtroende) behövs en skickligt genomförd dialog.

”För att bli förstådd måste du förstå”

En dialog kan kort och kärnfullt definieras som en diskussion som syftar till att öka människornas förståelse. Det handlar alltså inte om att debattera, förhandla eller söka konsensus. Detta behövs visserligen också i en demokrati, men en dialog handlar om något annat. I en dialog strävar man efter ökad förståelse, både av den fråga som behandlas, av andra människor och av sig själv.

För att förstå komplicerade frågor i vårt samhälle – t.ex. strukturell arbetslöshet, energilösningar eller organiseringen av hälso- och sjukvårdstjänsterna – krävs det att olika synvinklar förs samman. Det behövs platser där beslutsfattare, myndigheter, experter och vanliga medborgare kan mötas och behandla olika fenomens orsaker och följder. Det behövs tid så att diskussionerna får ett äkta djup och kan ge upphov till nya kreativa idéer. Det behövs förmåga att föra dis-kussionen vidare, även när förståelsen har hamnat i en återvändsgränd och spänningarna blir obekväma. Utan de rätta platserna för dialog, tillräckligt med tid och den förmåga som behövs blir dialogerna i värsta fall bara ett spel för gallerierna. Om vi vill ha en verklig dialog måste vi ta dessa förutsättningar på allvar.

För att få till stånd bra beslut krävs det också att vi verkligen förstår andra männ-iskogrupper och individer, framför allt dem vars livsmiljö avviker från vår egen. Hur människor upplever världen påverkas av många olika faktorer, t.ex. etnisk bakgrund, kön, religion, yrke, samhällsklass och tillgångar. Det finns ingen genväg till andra människors upplevelsevärld. Med hjälp av en dialog kan vi ändå börja förstå vad andra strävar efter och vad som är värdefullt för dem, men också vad de upplever som hotfullt och besvärande.

”Det finns ingen genväg till andra människors upplevelsevärld.”

Dialogbaserade diskussioner kan också hjälpa oss att förstå oss själva. Vi är ofta omedvetna om många av våra egna behov, före-ställningar, uppfattningar och slutsatser. Vi blir mer medvetna om dem när vi i lugn och ro får lyssna på en beskrivning av hur andra upplever världen. Det är just andra människors avvikande sätt att uppfatta världen som hjälper oss att få en tydligare bild av oss själva. Det här sker inte av sig själv, utan vi måste helt och hållet hänge oss åt dialogen, oberoende av vilken roll vi har i diskussionen (beslutsfattare, myndighet, expert eller vanlig med-borgare). I bästa fall leder dialogen till att alla som deltar gemensamt lär sig av den. Då börjar de beståndsdelar som behövs för att bra och kreativa beslut ska kunna fattas vara på plats.

Dialogen stöder beslutsfattandet – förutsatt att de båda hålls isär!

Förhållandet mellan dialog och beslutsfattande är knutet till en princip som kan verka paradoxal: för att dialogen ska kunna fungera som ett stöd för besluts-fattandet måste de båda hållas klart åtskilda från varandra. Beslutsfattande innebär alltid en strävan efter att påverka andra och diskussionens slutresultat. I värsta fall förstör denna strävan en dialog som syftar till förståelse. De dialog-baserade diskussionerna bör alltså hållas klart åtskilda från den situation där besluten verkligen fattas. På så sätt förblir dialogerna ett forum för fördjupad förståelse och beslutsfattandet förblir tydligt.

Man kan säga att dialog handlar om långsiktig effektivitet. Det lönar sig att satsa på att forma en grund som genererar bra beslut. Det betalar sig – mångfalt och på många olika sätt.